Sixten Gemzéus stiftelse 1963 - 2014

Genom testamente av den 18 mars 1956 förordnade kaptenen Sixten Gemzéus att hälften av hans kvarlåtenskap skulle tilldelas Gålöstiftelsen, så när som på ett mindre legat till tidningen Aftonbladet. Sixten Gemzéus räknade med att Gålöstiftelsen därmed skulle erhålla ca 300 000 kronor och avkastningen skulle uppgå till ca 15 000 kronor per år. Det bestämdes vidare att avkastningen skulle tilldelas högst tre personer med utmärkt begåvning.

När Sixten Gemzéus avled under våren 1961 visade det sig att Gålöstiftelsens arvslott kom att bli 390 000 kronor, huvudsakligen i förstklassiga aktier.

En särskild fond upprättades för arvet, skilt från Gålöstiftelsen men under förvaltning av densamma. Fonden kom att benämnas Sixten Gemzéus stipendiefond.

Ett reglemente för fonden upprättades och fastställdes av styrelsen den 23 oktober 1963, och 1964 delades stipendier ut för första gången, nämligen tre stycken om vardera 5 000 kronor.

Genom kloka investeringar växte förmögenheten under 1980-talet och avkastningen blev därmed allt större. Om endast fortsättningsvis tre personer skulle dela på avkastningen hade stipendierna blivit så stora att man bedömde att det var svårt att hitta så kvalificerade sökande för så stora stipendier. Därmed fattade styrelsen beslut om att ändra i stadgarna, så att högst tio personer årligen kunde tilldelas stipendier ut Sixten Gemzéus stipendiefond.

I och med den nya stiftelselagen 1994 blev Sixten Gemzéus stiftelse, fr. o. m. den 1 januari 1996 en till Gålöstiftelsen anknuten stiftelse med namnet Sixten Gemzéus stiftelse. Numera gäller att en eller flera stipendiater årligen kan motta stipendier ur Sixten Gemzéus stiftelse (oftast runt tio stycken).

Huset på Högbergsgatan

Sixten Gemzéus stipendiater
vid årshögtiden 2009

Kvalificerad för dessa stipendier är sökande som har utomordentliga personliga kvalifikationer och vars tilltänkta studier har stort allmänt intresse. Med stort allmänt intresse menas t ex utlandsstudier, som beräknas tillföra Sverige kunskap av betydelse, kunskap som inte lämpligen kan inhämtas genom studier och/eller forskning inom landets gränser. Studiestipendiet förutsätter att sökanden har avlagt akademisk grundexamen (120 poäng).

2013 delar stiftelsen ut 10 stipendier till ett belopp om ca 1,1 miljoner kronor och kapitalet i Sixten Gemzéus stiftelse uppgår våren 2012 till ca 36 miljoner kronor. Det är ingen dålig värdeutveckling om man dessutom betänker att man sedan 1964, årligen, har delat ut stora stipendiesummor dessutom.

Även i år kan vi dela ut ett antal stipendier ur Gålöstiftelsen med samma inriktning som i Sixten Gemzéus stiftelse, nämligen Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier. 24 stipendiater får dela på en stipendiesumma om ca 2,9 miljoner kronor. Ett särskilt stipendium delas också ut, nämligen till Nikisha Fogo, för hennes studier på Royal Ballet School i London.

Gålöstiftelsen 1830 - 2014

Initiativet togs redan 1830 av den dåvarande polismästaren i Stockholm Olof af Wannqvist. Han lyckades intressera Johan Olof Wallin, då pastor primarius sedermera ärkebiskop och känd psalmdiktare, för en insamling med syfte att skaffa en lokal där man skulle ta hand om barn som hade "ovärdiga eller inga föräldrar alls".

Huset på Högbergsgatan

Huset på Högbergsgatan

Bakrunden till initiativet kunde man finna i dåtidens Stockholm. I skriande motsats till lyx och vällevnad hos ett fåtal framträdde de fattigas öde. Deras bostadsförhållande var olidliga och deras liv företedde en bild av armod. Den moraliska och fysiska vanvårdnad, under vilken många av de fattigas barn växte upp, medförde att brottsligheten ökades år från år. Under åren 1814-1834 ökade den med ca 150 %, medan folkmängden under samma period tillväxte med endast 14 %. Med de fattiga barnens undervisning var det också illa ställt. En kommitté som hade tillsatts för att utarbeta ett förslag till ordnande av Stockholms folkskoleväsen angav i sitt utlåtande 1853 "att i medeltal endast omkring 50 % av samtliga barn i åldern 7-14 år vare sig gått i högre eller lägre dagsskolor."

Efter det upprop som gjordes i november 1830 av Wannqvist och Wallin tillkom så rikliga donationer att man 1831 kunde inköpa en fastighet på Högbergsgatan, och den 22 november 1832 kunde de första barnen inskrivas. Avsikten var att ge barnen mat, kläder och undervisning med inriktning mot en yrkesutbildning och därigenom kunna bidra till att dessa barn inte hamnade i misär och kriminalitet. I uppropet stod bl a följande: "att af sådana barn, som hafva ovärdiga eller inga föräldrar, samla de mest vanlottade inom en tjenlig lokal vid de år, då deras själsanlag vanligen få sin rigtning för lifstiden. I lokalen skall de tarfligen födas och klädas, undervisas i religionen och de för en hvar nödigaste kunskaper och färdigheter, finna tillfälle att utveckla sina naturliga anlag för särskilda handtverk och yrken och i synnerhet vänjas till arbetsamhet, ordning, snygghet och lydnad".

Olof af Wannqvist

Olof af Wannqvist
Underståthållare/polismästare
Grundare av HKH Prins Carls
Uppfostringsinrättning och
Gålöstiftelsen

Vid konstituerande sammanträde 1833 riktades en hemställan till dåvarande överståthållaren Sprengtporten, att han i kraft av sitt ämbete skulle bli stiftelsens ständiga styresman. Sedan dess har överståthållaren sedermera landshövdingen under alla år varit stiftelsens ordförande.

Stiftelsen hette från början "Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga och vanvårdade barn" efter den förste svenskfödde prinsen i huset Bernadotte (sedermera Carl XV).

Stiftelsen var till en början helt beroende på medel som inflöt genom årliga bidrag från understödjande enskilda personer samt genom gåvor och donationer. 1860 hade man fått ihop ett kapital om ca 266.000 kronor vilket gjorde att stiftelsen kunde förvärva egendomen Stegsholm med tillhörande utgårdar på Gålön. En anläggning som enligt styrelsens uppfattning "synes väl passa för anläggning af en lantlig uppfostringsinrättning, grundad på familjelifvet och vars läge på ett passande sätt bestämmer fosterbarnens frihet utan att såra deras känsla med kasernlifvets arrestlika tvång". Stiftelsen kom så småningom att äga hela Gålön med undantag av byn Sunnansund.

Gårdarna på ön arrenderades ut med förbehållet att barnen skulle inackorderas hos arrendatorerna och på så sätt få lära sig jordbruk. Man hade dessutom skola där såväl de "fattiga och vanvårdade" barnen som arrendatorernas barn gick.

Samhället kom så småningom att göra ungdoms- och barnavården till sin egen angelägenhet. Alla barn fick också möjlighet till en ordnad och bra skolundervisning. Detta medförde att stiftelsen ursprungliga mål och verksamhet hade övertagits av samhället. Man beslutade därför att förändra stadgarna på så sätt att låta avkastningen av stiftelsens medel användas "till stipendier till medellösa barn och unga personer från Stockholms stad för teoretisk eller praktisk utbildning". Enligt de nya stadgarna skulle vidare vid utdelandet av stipendier i regel "sådana personer äga företräde som med hänsyn till begåvning och karaktär anses kunna komma ifråga". Bakom denna stadgeändring låg inte endast en önskan att ge social rättvis åt alla, utan även en strävan att åt det svenska samhället tillvarata de bästa förmågorna och begåvningarna. Den 8 september 1938 godkände Kungl. Maj:t omläggningen av verksamheten.

Johan Olof Wallin

Johan Olof Wallin
Domprost sedermera ärkebiskop
Grundare av HKH Prins Carls
Uppfostringsinrättning och
Gålöstiftelsen

Samma år utarrenderades egendomen Stegsholm till Stockholms läns- och stadshushållnings-sällskap, som där hade startade en skola för utbildning av ungdomar till lantbrukare.

1941 utdelades för första gången ovanstående stipendier till 19 ungdomar och stipendiesummans totala storlek uppgick till 10.200 kronor. Stiftelsens kapital vid denna tid uppgick till ca 1,4 miljoner.

1948 såldes markinnehavet på Gålön till Stockholms stad. Köpesumman var på 3,8 miljoner kronor och stiftelsens förmögenhet uppgick nu till ca 5 miljoner. Därmed kunde antalet stipendier och stipendiesummorna ökas väsentligt.

Genom årens lopp har såväl antalet ansökningar ökat som möjligheter till utdelning också ökat genom framstående kapitalförvaltning av stiftelsens medel. 1980 ( stiftelsen 150 år ) utdelades 275 stipendier och det totala stipendiebeloppet uppgick till ca 800.000 kronor. Kapitalet vid samma tid uppgick till 18, 2 miljoner.

Under 2013 utdelas 1 937 stipendier till ett belopp om ca 16,1 miljoner kronor och stiftelsens kapital uppgår nu till ca 1 000 miljoner kronor.

Knytningen till Gålö finns fortfarande kvar. 1944 bildades Gålöstipendiaternas Kamrat-förening. Kamratföreningen är en sammanslutning av personer som tilldelats stipendium av Gålöstiftelsen. Från 1946 fick kamratföreningen disponera tre stugor på Finkarudd, benämnd Gålöro, men av olika skäl flyttades verksamheten efter några år till en annan del av Gålö, nämligen Västra Bondäng för att slutligen år 1959 förläggas till Edholmen, där medlemmarna fick tillgång till en underbar gammal byggnad från sekelskiftet ( ca 1900 ). Byggnaden, ett f d kapell, hyrdes till en början av Stockholms stad men 1989 kunde Gålöstiftelsen förvärva fastigheten Stegsholm 3:3 ( Gålöro ) och i januari 1990 kunde man tillträda som ägare till Gålöro. Medlemmarna har möjlighet att vistas på Gålöro under sommaren och där träffas, umgås och stärka sammanhållningen mellan stipendiater.

Stegsholm

Stegsholm

Eftersom stipendierna är behovsprövade ( kopplade till föräldrarnas inkomster ) så gör stiftelsen än idag stor nytta – d v s ger studiebegåvade barn och ungdomar stipendier, som väl kommer till pass, då föräldrars ekonomiska situation annars kanske skulle beröva dessa ungdomar en möjlighet att studera och därigenom finna ett lämpligt yrke. Det är väl känt att arbetslösheten är stor bland våra invandrare. Många av de barn som söker stipendium är därför barn till invandrade föräldrar. Genom stiftelsen kan dessa ofta mycket duktiga ungdomar ges möjlighet att få en bra start i sitt nya hemland. Samma ungdomar ges också möjlighet att genom stipendiatföreningen få komma ut i till Gålö och skärgården under sommaren.

Gålöstiftelsen delar också ut bidrag till funktionshindrade ungdomar, vilka tillsammans med sina personliga assistenter kan få bidrag till resor ( bidraget skall i huvudsak täcka kostnaderna för den personlige assistenten ). I år stöttar vi dessa ungdomar med ca 500.000 kronor.

Skolan

Skolan

Sedan 1982 ger också Gålöstiftelsen anslag till organisationer och föreningar som arbetar med direkta eller förebyggande åtgärder mot våld och drogmissbruk bland ungdomar, men även för verksamhet som syftar till att förebygga s k ungdomsvåld. Totalt delades för år 2012 ut ca 12,6 miljoner för detta ändamål.

I samband med Gålöstiftelsen 100 år och 150 år utgavs jubileumsskrifterna nedan. Nuvarande styrelse beslutade 2005 att fortsätta traditionen och uppmärksamma Gålöstiftelsen 175 år. I september 2006 utkom därför en minnesbok över stiftelsens 175 år. Skriften belyser främst perioden 1980-2005 men även till delar perioden från 1930-talet fram till våra dagar. Boken skall främst ses som ett komplement till tidigare minnesböcker och utgör därigenom en viktig historisk dokumentation över stiftelsen.

Vi vill också på detta sätta sprida kännedom om Gålöstiftelsen, vad vi står för och hur vi idag arbetar för att stödja vård och uppfostran av barn och ungdom.

Litteratur:

  • Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn 1830 - 1930.
  • Minnesskrift Gålöstiftelsen 150 år.
  • Minnesboken En stiftelse i tiden, Gålöstiftelsen 1830 - 2005
  • Gålö, strövtåg i tid och rum. (Hanvedens förlag 1990)

Sidan uppdaterades 2013-05-14

Nyheter
image
2013-11-18